Vädret är visset, men vad gör väl det när trädgården frodas?

SIPP SKA MAN inte vara, men sippor får man gärna ha :o) Vitsippor har jag i relativt stor mängd på min gård. De fanns liksom där av sig själva och blåsippan är också på ingång på helt naturlig väg. Men tov­sip­porna, de fåtaliga jag har, dem har jag planterat, vårdar ömt och hop­pas på stor spridning.

Något som verkligen sprider sig helt okontrollerat här vid ”Rucklet” är prästkragen! Och den etablerar sig precis där den behagar, definitivt inte där jag sätter den. Feta knoppar har den redan och slår väl ut under de närmaste veckorna. Att den i rabatten mot gatan valt att slå sig ner intill en stockros med stort, skuggande bladverk bekommer den inte det minsta.

Idag blir det förresten kvällsöppet i gårdsloppisen. Förutom en myc­ken­het diverse inomhus säljer jag också frö- och rotplantor till ytterst humana priser.

F.n. finns det färdigt krukat av blågull, gammaldags akleja, jätte­dagg­kåpa, fingerborgsblomma, stockros, lavendel, vit tu­sen­sköna, blå boll­tistel och – självfallet – prästkrage. Men jag ska gå en runda på går­den och se vad mera som kan avvaras. Randgräs kanske ..?

RECEPT > Surdegslimpa utan massor med moment

IBLAND ORKAR JAG inte joxa till det när jag ska baka. Som igår t.ex, när jag skulle iväg och göra annat flera timmar mitt på dagen. Därför tog jag kvällen före fram min surdeg från kylen, matade den med 100 g eko­lo­giskt fullkornsvetemjöl och 100 g kokt*, avsvalnat vatten, så att jag hasta la vista kunde sno ihop en deg på morgonen för gräddning på kvällen.

*) för att få bort klor, som har en negativ inverkan på surdegskulturen

Du behöver:

1,5 dl vetesurdeg
3 dl vatten (helst kokt)
100 g fint fullkornsrågmjöl
350-400 g vetemjöl special
1 msk olivolja
en knapp msk salt

That’s all.

Gör så här:

Rör ihop surdeg, vatten, olja och mjöl, men ta inte allt vetemjöl på en gång, eftersom det är olika från gång till gång hur mycket som behövs för att degen ska bli lagom kladdfri och ”släppa bunken”.

Knåda i maskin på medelfart i 5 minuter, sedan tillsätter du saltet. Knåda i ytterligare 5 minuter och stjälp sedan upp degen i en avlång brödform. Buffa till den så att den fyller formen mer eller mindre jämnt, pudra med vetemjöl, täck med en ren handduk och ställ sedan brödet att jäsa till minst dubbel storlek. Det kan ta upp mot 12 timmar.

Grädda i nedre delen av ugnen, de första 5 minuterna i 250°. Öppna sedan ugnsluckan en kort stund och släpp ut ånga/överskottsvärme. Samtidigt sänker du temperaturen till 225° och fortsätter gräddningen tills innertemperaturen är 97-98°. Det tar ungefär 20-30 minuter. För perfekt gräddning tar du hjälp av en digital stektermometer.

Vill du att brödet ska få en riktigt knaprig skorpa kan du med sprej­flaska spruta in lite vatten i ugnen samtidigt som du ställer in formen. Eller ställ ett litet fat eller en skål på botten av ugnen, samtidigt som du värmer upp den, och släng in en isbit.

Jag har ”gjort en Trädgårdsmåndag”

SÅG NI SENASTE avsnittet av ”Trädgårdsmåndag” där Pernilla visade hur man kan sticklingföröka rosor med hjälp av potatis? Det gjorde jag och tyckte det lät som en modell klart värd att pröva! Raskt knipsade jag av en lång slana från min klättrare ’Wrams Gunnarstorp’, av­bla­da­de den och klippte till 12-15 cm långa bitar.

Stumparna körde jag in i några halvskrumpna mandelpotatisar jag hit­tat liggande i kylen. De är nu nedgrävda i samma land där rank­spe­na­ten jag fick plantor till av Lena ifjol f.n. växer till sig, där även mina oerhört frodiga ruggar av gräslök går i blom vilken dag som helst.

Både spenaten och gräslöken kom f.ö. väl till pass när jag lagade mid­dag igår. Till de prosaiska, stekta grillkorvarna serverade jag ett de­li­kat potatismos. En näve rankspenat fick koka med de sista minuterna före mosningen och sedan kryddade jag upp det hela med lite färsk, finhackad oregano och en rejäl hög finhackad gräslök. Några gräs­löks­blom­mor strösslade jag i god Tareq Taylor-anda dessutom över det färdiga moset. Gott!!

Imorgon, torsdag, hade jag egentligen tänkt ha min egen loppis öppen igen, men så blir det inte. Jag ska istället vara med på en annan, vid Thuregården strax utanför Mariehamn. Där är det öppet kl. 12-15 och för egen del tänker jag framför allt sälja ”grönsaker” från min egen trädgård. Nu på nionde året efter hitflytten börjar det nämligen finnas frö- och rotplantor att ta av :o)

Det blir lite det ena och det andra. Blågull i olika storlekar, lavendel, akleja, prästkrage, en gullregnsplanta, blå bolltistel, stockros m.m. Allt till mycket förmånliga priser, så kom och köp!

Livet är fullt av överraskningar – stora som små

HAR NÅGON TAPPAT sin pälsmössa på väg hem från krogen i natt? tänkte jag, när jag imorse slog upp mitt ena norrfönster. Tok heller, det är ju maj och värmebölja! resonerade jag, och insåg strax att det var en rymling, en liten vädurskanin, jag skymtade bakom lyktstolpen.

Som tur är var det inte mycket trafik vid den här tidiga timman en sön­dagsmorgon, så den kunde obekymrat skutta av och an över väg och cykelbana medan jag försökte få tag på den enda av mina grannar som jag vet har kanin, av okänd sort. Tyvärr svarade ingen, så jag kun­de bara stillatigande se på när Pelle Skutt hoppade vidare mot nya äventyr. Men ett sms skickade jag också.

Det jag egentligen skulle fotografera var den växande rabatten på ”Rucklets” norra sida. Det började 2010 med en rak ra­batt längst till höger. 2012 växte den till sig med en triangulär del invid häcken, och i år började det med en långsmal rabattremsa för humlestörarna ... som sedermera kom att bli ihopgrävd med allt det övriga. Mest för att få till en mjuk halvcirkelformad böj, så att gräsklippningen inte ska bli så bö­kig.

I humlerabatten står det nu (från vänster till höger): limegrön solhatt – trädgårdsriddarsporre i rosa nyanser – japansk humle – rosa violruta – vanlig humle – bländvit trädgårdsriddarsporre – japansk humle – brun­nera (kaukasisk förgätmigej) – grannen R:s namnlösa, rosa pion.

Längs med grusgången skulle jag vilja ha flera olika sorters brunnera med variegerade blad, men årets trädgårdsbudget satte P för den saken :o/

I en annan rabatt har det dykt upp en överraskning: en viva med den mest spektakulära blomma jag någonsin sett, som får mig att asso­cie­ra till Delftporslin. Vete fåglarna var den plantan har kommit ifrån, men den får gärna sprida sig hej vilt! Sorten lär heta ’Blue Zebra’ och det kan man ju mer än väl förstå :o)