tisdag 19 augusti 2014

Om hur tanten i mig frodas

SEDAN TIDIGARE HAR jag hammock, behov av läsglas, artros lite här och där och gott om studiecirklar i nyllet som handfasta bevis för att jag inte längre är 25. Nu har jag dahlior också, av egen frösådd i vå­ras, eftersom pelargoner av någon kufisk anledning inte alls vill trivas hos mig. Ja, för någon sorts ”tantblomster” bara måste man ju ha i min ålder!

Några plantor står i rabatten på ”Rucklets” norra sida, men växer inte precis så det knakar. Annat är det med dem jag planterat i krukor på terrasstrappan. Tre plantor i varje och ändå börjar de bli imponerande buskar. Och knoppar har de satt, som slår ut vilken dag som helst nu. Gissa om jag är nyfiken på hurdana blommorna blir, för fröpåsen var en sån där med ”blandat bandat”!

Men visst ser det ut som det kan bli gult ..?



Gul var också min välanvända och ålderstigna Fiskarssekatör, som här­omdagen gav upp andan. Ploing! sa det, när fjädern gick av. Perkele! sa jag, på min mors vilda tungomål. Utan sekatör – en bra sådan – lever man inte ett gott liv i sin trädgård. Inte jag i alla fall.

Så efter en rundresa på amazon.com och ebay.com, hittade jag till slut den Felco 6 (bilden ovan) jag var ute efter. En testvinnare av ett for­mat som passar för en liten hand, vilket inte är direkt vanligt bland dessa verktyg. Nu väntar jag spänt på posten varje dag. Måtte den komma snart!

[Den finländska generalagenten tillhandahåller bra information om hur redskapet ska skötas. Plus i kanten för det!]

2 kommentarer:

  1. Läsglasögon har jag, men varken hammock eller artros! Men visst är jag en tant, får jag hoppas! jag gillar tanter. De är samhällets stöttepelare. Du är lite väl ung än, för att vara fullvärdig tant, men det löser tiden!
    Spännande med dina dahlior! Frösådder kan jag inte alls, så det beundrar jag!
    Ha det gott, kram, Monica

    SvaraRadera
  2. Men har du ingen hammock, kvinna?! Och ingen liten artros någonstans heller?? Vad är du för tant egentligen, va? ;o)

    Inte har jag så mycket artros att skryta med (?) än så länge, men framför allt en led i vänster fot är angripen och gör så &#§@% ont att gå på mellan varven. Just nu t.ex. Det krävs ungefär en halvkilometers promenad för att den ska "lossna" och sluta smärta vid varje steg. Och sen är det samma sak nästa dag igen :o/

    Jag är nåååågot nyfiken på hur dessa dahlior kommer att se ut när de väl går i blom! Ännu nyfiknare är jag på om de faktiskt lyckats åstadkomma någon form av små knölar under jord, så att de går att ta upp och förvara inomhus till nästa år.

    Spänningen är oliiiiiidlig :o)

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!