fredag 25 juli 2014

Nu ska hela rasket rivas

NÄR JAG HÄROM dagen företog ett av mina sällsynta besök inne i Ma­rie­hamns centrum fick jag en smärre chock. Ett av mina barn­doms­hem, sedermera även en av mina första arbetsplatser, hade jämnats med marken!

Jag kände mig helt enkelt tvungen att ta en bild med mobilen för att få ett handfast minne av slutet på en epok.


Man kunde ju tro att jag skulle ha känt en smula vemod vid åsynen av denna hög med rivningsbråte, men så icke. Jag har genom åren bott så få år på varje adress att jag inte hunnit samla på mig en massa min­nen av varje enskilt ställe. Tvärtom tolkade jag den här upptäckten som ett tecken på att det jag var i stan för att göra var det rätta.

Här ska nämligen rivas mera!

Allt sedan begynnelsen av vår nya, sköna IT-värld har jag varit min lo­kala internetleverantör trogen och har med varierande funktionalitet snällt tragglat mig hela vägen från uppringande modem via ISDN till nuvarande ADSL. Men nu har vi kommit till en brytpunkt.

Efter att jag tvingades falla till föga och ”bli med smartfån” för ett kvart­al sedan har samtidigt mitt trådlösa bredband fungerat under all kritik. Nätanslutningen, som slår av och på stup i ett och som inneburit X brytningar av strömförsörjningen till modemet varje dag för att åter­ställa det, har varit minst sagt instabil.

I den abonnemangstyp jag haft ska jag för den relativt rejäla peng jag betalat varje månad få en nedladdningshastighet på föga impo­ne­ran­de 8 Mbps, vilket dessutom varit en sanning med grov modifikation. Om jag under den senaste tiden alls lyckats behålla en stabil an­slut­ning några längre stunder har jag alltsomoftast klockat <0,5 Mbps.

Addera så det faktum att jag inte gjort några förändringar på mitt håll, utan har samma modem som jag haft hela tiden, placerat på samma plats det stått hela tiden, så måste förklaringen till den dåliga upp­kopp­lingen befinna sig i andra ändan, dvs hos min nätleverantör.

Nåväl, jag är inte tappad bakom en vagn när det gäller tekniska saker runt datorer och har avsatt ett inte föraktligt antal timmar på att fel­söka på mitt håll innan jag till slut kontaktade supporten. Vid det laget hade jag i princip övergått till att surfa via smartfånen istället, vars abonnemang ger mig fullt 4G och en hastighet på >20 Mbps när det går som allra oljigast.

Supporten har i och för sig så småningom fått det hela att fungera liite bättre, genom att on-line ta sig in i mitt modem och göra någon in­ställ­ningsförändring. Men före det ... *suckar* Jag hann bl.a. bli ombedd att flytta datorn närmare modemet för att se om det skulle förbättra det hela. Men varför skulle det hjälpa? Avståndet modem-dator har varit detsamma hela tiden.

Tungan på vågen blev ändå attityden, när jag lät förstå att jag san­ner­li­gen inte har lust att betala fullt månadspris för juli eftersom jag knappt haft anslutning överhuvudtaget: praxis är att inte kreditera när det är osäkert vari felet ligger. ”Abonnemanget som du betalar för har alltid varit fungerande, och det är den externa utrustningen som brå­kat nu. Skulle du använt kabel till datorn så skulle det fungera utan problem.”

Eh..? Jag har alltså ett modem för trådlöst bredband, av en modell som, när det begav sig, rekommenderades av nätleverantören. Ska jag då vara tvungen att koppla en lång sladd mellan dator och modem för att få en fungerande nätanslutning? Hur trådlöst blir det?! *ruskar på huvudet*

(Sagda modem har dessutom varit in till dem för uppgradering så sent som på valborgsmässoaftonen och då informerades jag minsann inte om att ett byte till en nyare modell var att rekommendera.)

Modemet har tidigare fungerat [relativt] klanderfritt och gett mig bra hastighet och jag har som sagt inte gjort några förändringar på mitt håll. Om nätleverantören gör tekniska förändringar hos sig kan man väl svårligen begära att slutanvändaren ska känna till detta, än mindre göra något åt det, om det inte informeras om saken i förväg?!

Nu lägger jag det här abonnemanget i malpåse. Initialt får det bli en s.k. dongel istället, så att jag får full nytta av de 10 GB surf per månad jag har tillgång till via mobiltelefonabonnemanget hos min fastländska leverantör – med äkta 4G och 20 Mbps – samtidigt som jag mer än halverar min månadskostnad.

Så tack och hej, här tog min lokalpatriotism slut. F.ö. instämmer jag helt och fullt med André Wickströms nyliga tweet. Sejtan, vad dyrt det är här mitt ute i havet och vad lite man får för pengarna.

2 kommentarer:

  1. Så roligt och intressant att läsa om alla dina boenden! Vi var nog inte bloggvänner när du skrev det, för jag har inte sett det förut!
    Själv har jag bara flyttat några gånger och huset vi bor i nu, är mina föräldrars gamla ombyggda sommarstuga, så jag har, så att säga, återvänt hem!
    Dina problem med datorn beklagar jag även om jag inte förstår så mycket...
    Ha det gott i sommarhettan!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Antagligen är det så, att du dök upp här först efter det aktuella blogginlägget, även om det känns som vi "känt" varandra huur många år som helst redan :o)

      Att flytta många gånger under ett liv har, som allt annat, både för- och nackdelar. Fördelen är att man inte samlar på sig så mycket bråte - eller åtminstone att man gör sig av med en hel del i samband med en flytt. En av nackdelarna är väl den där känslan av rotlöshet, som många med mig säger att de upplever.

      Radera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!